Det nya undantaget 2018 (under produktion)

av Erik Rören
i samarbete med:
Mustata Alomar, Murare från Syrien
Walter Druml, Arkitekt
Martin Mander, Illustratör

Illustration: Martin Mander

Förr i Sverige var det vanligt att i förtid skifta arv på gårdar för att låta den nya generationen driva jordbruket vidare. Ett mindre hus byggdes då på gården (undantaget) och ett kontrakt skrevs mellan generationerna om att de äldre skulle ha rätt att bo kvar livet ut. Ett arrangemang som syftat till att frigöra den potential som låg i marken och samtidigt värna om den äldre generationen. Ett slags pensionssystem innan ett sådant fanns.

I Det nya undantaget vill bygga vidare på denna svenska traditionen av smarta sociala lösningar på samhällsproblem. Genom att kombinera den outnyttjade potential som vilar i villaträdgårdar med den rådande situationen för många människor som nyligen kommit till Sverige vill projektet möta de samtida utmaningar som genomsyrar svensk arbets- och bostadsmarknad.

Bältdjuret i Kjula 2018

av Erik Rören och Signe Johannessen

Den offentliga utsmyckningen Bältdjuret i Kjula invigdes i Eskilstuna 2018. Konstnärerna arbetade på uppdrag av Eskilstuna kommun och genomförde en serie workshops och dialoger med skolbarn, boende och tjänstemän i stadsdelen Kjula. Tillsammans gjordes en kartläggning av händelser och fenomen som präglar ortens historia och identitet.

Barnen i Kjula berättade historier om ett Bältdjur som levde i skogarna runt flygfältet. Bältdjuret visade sig vara en bortglömt flyghangar, en kvarleva från ett havererat forskningsprojekt på 80-90 talet. Konstnärernas efterforskningar visade att hangaren hotades av rivning.

Konstverket Bältdjuret i Kjula innebar att hangaren flyttades till en mer central plats och gavs status som offentlig konst. Den militärgrå hangaren utsmyckades med en palett tagen ur barnens framtidsvisioner för orten.

Platsens historia och framtid vävdes ihop i verket, där invånarna själva fick styra kompassnålen för att nedteckna en alternativ historieberättelse och en omformulerad version av vad som är viktigt för Kjula.

Kjulaborna själva gavs tolkningsföreträde och definitionsmakt.

För mer information om projektet och för att ta del av filmen om arbetsprocessen se: www.eskilstuna.se/baltdjuret , https://www.youtube.com/watch?v=fa8rBI3oOtY

Swamp Circle 2016

av Erik Rören och Signe Johannessen

Konstnärerna har länge intresserat sig för träsket som faktisk, politisk, filosofisk och mytologisk plats. Det har resulterat i att de drivit flera olika projekt i våtmarker både i och utanför Sverige. Några av projekten har resulterat i offentliga utsmyckningar och interventioner. Exempelvis har konstnärerna inom ramen för Art Lab Gnesta och tillsammans med alla åttondeklassare i Gnesta och alla nyanlända ungdomar i Karlstad besökt, upplevt, diskuterat och undersökt detta dolda offentliga rum, träsket. I samarbete med andra konstnärer och inbjudna biologer och beslutsfattare genomfördes fältstudier i performance, musik, tecknande och naturvetenskapliga undersökningar. Insamlat material undersöktes och modifierades i den för projektet  framtagna appen, Laboscope tillsammans med ungdomarna. Det gemensamma arbetet lade grunden för det offentliga konstverket Swamp circle på Frejaskolans skolgård i Gnesta och den tillhörande performance aktionen där Träskcirkeln sänks ner i kärrets mörka vatten (se på Youtube: https://youtu.be/mRfLFv6XRKg).Projektet är en estetisk dragkamp mellan de vedertagna, överordnade och de nya och sårbara impulser som ännu inte fått sitt självklara fotfäste i det svenska samhället.

Arbetet har skett  genom fältarbete med stora grupper unga, både Svenskar, nysvenskar och asylsökande. Projektet ställer frågor om vems estetik som får plats i våra offentliga utrymmen, vem får egentligen plats i vårt gemensamma samhälle i en tid som präglas av stora förändringar? Projektet lyfter också frågan om vad som är ett offentligt rum överhuvudtaget. Laboscope för Iphone: https://itunes.apple.com/us/app/laboscope/id1062780061?mt=8

och för Android: https://play.google.com/store/apps/details?id=air.com.extransit.laboscope.en&hl=sv

Trappgatan 2014

av Erik Rören och Signe Johannessen

Trappgatan projektets syfte var att förändra bilden av negativt laddade platser i Gnestas offentliga rum. Projektet tog utgångspunkt i en jämställdhetsrapport från Gnesta kommun där det tydligt framgick att flickor använde sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än ortens pojkar. Flera offentliga platser undveks helt av orten flickor. Fokusgruppen, som bestod av ca 200 8:de klassare fick genom stadsvandringar och workshops välja ut de “värsta” platserna i Gnesta. En sådan plats var trappgatan, en trappa på 130 trappsteg som ligger mellan pendeltågstationen och skolan. Fokusgruppen och konstnärerna genomförde en serie workshops för att förkovra sig i offentlig konst och offentliga rummets förutsättningar samt genomdrev en rad medborgardialoger mellan fokusgruppen, konstnärerna och beslutsfattarna i kommunen. Sedan arbetade ungdomarna fram en serie färger och symboler som de tyckte var representativa för gruppen. Resultatet blev att Trappgatan numera används flitigt av en större grupp unga. Trappgatan ändrade hur människor rör sig i offentliga rummet i Gnesta. Ett ungdomsråd startades som en del av projektet, för att även kunna påverka kommunens framtida beslutsfattning gällande ortens offentliga rum.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6210828

https://www.gnesta.se/kulturfritid/kultur/trappgatan.4.59d477d3162f15571d1c2c7f.html

http://sagolikasormland.se/kultur/konsthantverk/trappgatan.4.7f55480a14cdb33b56a22f6.html

Tribus 2009-2012

av Erik Rören

Tribus är ett skulpturalt projekt som startade som ett streetart verk. Ett par tusen skulpturer hängdes upp i olika städer såsom Oslo, Amsterdam, stockholm, Sidney mlf. Projektet tog en ny bana då det köptes in till Borås skulpturfestival 2010 och 2011.

Konstsanering 2013

av Erik Rören

Graffitins/klottrets spontana streck av spritpenna och sprayade färgytor utmanar lag och ordning, och bemöts normalt med nolltolerans och betonggrå övermålning. På en murvägg i centrala Gnesta utspelade sig under 2013 sig istället Konstsanering: när någon var där med penna eller burk, målades det istället över med Gnesta kommuns signaturfärger. På detta sätt skapades en målning med många avsändare och konflikten avdramatiseras.